Vilken cryokammare är bäst? Efter 30 000 behandlingar tror vi att frågan är felställd.

Vi har sett över 30 000 behandlingar genomföras på Bio Logic. Tusentals människor har klivit in i vår cryokammare, stått i den extrema kylan och några minuter senare kommit ut igen. Galen rolig erfarenhet på många vis.

Men en av de behandlingar vi minns allra bäst var en av de allra första. Vi hade precis öppnat. Om vi minns rätt var hon den fjärde personen, efter oss grundare, som skulle testa vår nya cryokammare. En av Sveriges mest kända influencers.

Och hon glömde handskarna.

När hon kom ut ur kammaren brände händerna av kylan. Smärtan var intensiv och vi fick direkt hjälpa till att värma dem, gnugga dem varma och hålla på tills känseln och värmen började återvända och smärtan till slut gav med sig.

Det var en brutal påminnelse om vad vi faktiskt hade installerat på Norrtullsgatan 39C. Det här var inte en vanlig wellnessmaskin. Det var extrem kyla.

Det lite märkliga med historien är att hon kom tillbaka. Igen och igen. Hon blev en av våra mest regelbundna kunder och är än idag en av de personer som genomfört flest behandlingar hos oss. Nu en nära vän.

Sedan dess har det blivit tusentals människor och över 30 000 behandlingar på Bio Logic. Elitidrottare och motionärer. Människor med värk. Människor som jagar återhämtning, bättre sömn eller helt enkelt känslan de får efter några minuter i extrem kyla.

Och under de här åren har vi fått en fråga fler gånger än vi kan räkna.

Vilken cryokammare, eller cryoterapi är egentligen bäst?

Efter allt vi har sett tror vi att frågan är felställd.

Från Japan till dagens cryokammare

Den moderna helkroppskryoterapin brukar spåras till Japan i slutet av 1970-talet. Sedan dess har tekniken utvecklats snabbt, och cryokammare kan idag se väldigt olika ut.

Den gasdrivna cryokammaren

När cryoterapin började etablera sig bredare var gasdrivna cryokammare länge det vanligaste alternativet. Personen stod med kroppen nere i kammaren och huvudet utanför, medan extrem kyla skapades med hjälp av flytande kväve, med temperaturer som i vissa system kunde anges ända ner mot –160 grader.

De var relativt kompakta och gjorde extrem kyla möjlig även utanför stora sjukhus och rehabiliteringsanläggningar.

Men de hade också praktiska utmaningar. Flytande kväve skulle beställas, förvaras och fyllas på, och driftskostnaden kunde bli hög. Vår bild av den tidiga svenska marknaden är att vissa aktörer därför samlade sina behandlingar till begränsade öppettider, och kunderna fick anpassa sig efter när cryon faktiskt var igång.

Det fungerade. Men det gjorde inte alltid regelbundenheten enkel.

Samtidigt har tekniken utvecklats enormt. För att säga att alla gasdrivna cryokammare är samma sak vore ungefär som att säga att alla bilar med förbränningsmotor är samma bil.

Den elektriska helkroppskammaren

När de elektriska cryokammarna började ta större plats förändrades också förutsättningarna. Ingen gas. Inga tuber att byta. Kammaren kunde stå redo varje dag, och framför allt öppnades möjligheten till riktig helkroppscryo, där hela kroppen inklusive huvudet befinner sig i kylan.

Det var den tekniken vi själva valde när vi öppnade Bio Logic 2021.

Vår kammare håller omkring –87 grader och använder ett elektriskt, vattenkylt kylsystem för att skapa den extrema kylan. Du går in med hela kroppen, inklusive huvudet, och kammaren är tillräckligt stor för att flera personer ska kunna gå in tillsammans.

Och det har vi utnyttjat.

Vi har haft speed dating i cryokammaren. Vi har byggt nattklubb där inne och gjort kammaren till dansgolv i tre minuter till Ice Ice Baby. Vi har haft vänner, par, familjer, lagkamrater och hela grupper som gått in tillsammans.

Extrem kyla behöver tydligen inte alltid vara så allvarligt.

Men bakom allt det lättsamma finns också något vi tar på största allvar. Sedan vi öppnade har vi gjort allt vi kan för att få fler människor att upptäcka helkroppscryo. Vi har låtit tusentals människor uppleva några minuter i extrem kyla, människor som velat optimera sin hälsa, förbättra sin återhämtning eller helt enkelt varit nyfikna på vad några minuter i en cryokammare faktiskt kan göra.

Och de här fem åren har satt sina spår av kyla. Allt från Khamzat till Wahlgrens värld, Mauri och hundratals toppidrottare, till I Just Want To Be Cool(d).

Men vi är inte särskilt bra på att stå still.

Så vi går vidare i kylan.

Den moderna individuella cryokammaren

Samtidigt som helkroppskamrarna har utvecklats har också de individuella cryosystemen tagit stora steg framåt. Dagens moderna individuella cryokammare ska inte blandas ihop med de första generationernas system. Tekniken har utvecklats, blivit mer effektiv och betydligt enklare att integrera i olika typer av verksamheter.

Här står personen individuellt med kroppen i den extrema kylan och huvudet utanför. Moderna system kan mäta hudtemperaturen under behandlingen och styra kylningen mot olika delar av kroppen, vilket ger möjlighet till en mer individuellt kontrollerad behandling.

De individuella systemen kan också vara kompakta, kräva betydligt mindre utrymme och passa in i verksamheter där en stor helkroppskammare helt enkelt inte är praktiskt möjlig.

Det är inte samma upplevelse. Det är inte samma teknik. Och det behöver inte vara samma syfte.

Och nej, speed dating fungerar betydligt sämre. Om du inte vill dejta dig själv förstås.

Men då behöver du å andra sidan inte bryta isen lika snabbt.

För att säga att en cryokammare är bättre än en annan måste man först veta vad man vill att den ska vara bäst på.

Men är –160 grader kallare än –87?

På termometern? Ja. För kroppen? Det är inte riktigt så enkelt.

Olika cryokammare använder olika tekniker för att överföra kyla till kroppen. Därför går det inte att jämföra –87 grader i en elektrisk helkroppskammare rakt av med –110 eller –160 grader i andra typer av cryosystem. Temperaturen som anges berättar inte ensam hur kraftig den faktiska kylningen av huden blir.

Det är lite som att jämföra 80 grader i en bastu med 80 grader varmt vatten. Samma siffra på termometern, en helt annan påverkan på kroppen.

För den som vill förstå lite mer handlar det bland annat om vad som faktiskt omger kroppen, hur luften eller gasen rör sig, hur jämnt hela kroppen exponeras och hur snabbt värme transporteras bort från huden. Även luftfuktighet, behandlingstid och var temperaturen mäts spelar roll. En temperatur på –160 grader någonstans i ett system betyder därför inte automatiskt att huden kyls mer än i en kammare som håller –87 eller –110 grader.

Det intressanta är egentligen inte bara temperaturen i själva kammaren. Det är vad som händer med kroppen under behandlingen. Hur snabbt sjunker hudtemperaturen? Hur stor del av kroppen exponeras? Hur jämn är kylan? Och hur reagerar kroppen på den?

Det är också därför två personer kan diskutera vilken kammare som är ”kallast” och båda hänvisa till helt korrekta temperatursiffror, men ändå jämföra två helt olika saker.

Så när någon frågar oss om –160 grader automatiskt är ”bättre” eller kallare än –87 är vårt svar enkelt. Nej, temperaturangivelsen ensam säger inte det.

Vad är då viktigast? Den som kyler hela kroppen, inklusive områden som halsen där vagusnerven löper och kroppens perifera delar som händer och fotleder? Den som går ner till lägst temperatur? Eller den som kan mäta hudtemperaturen och styra kylningen mer exakt?

Vi tror fortfarande att svaret beror på vad du vill uppnå.

Och kanske är det precis därför frågan ”Vilken cryokammare är bäst?” är felställd.

Och stavas det egentligen med C eller K?

När vi öppnade och började ta fram vårt första material om cryokammaren fick vi ganska snabbt en kommentar från en konsult. ”Ni stavar cryo fel. Det stavas med K.” Men vi ville stava det med C.

Bakom beslutet fanns en kanske något långsökt entreprenörsidé. Om vi konsekvent skrev cryo och cryokammare med C, och lyckades få tillräckligt många andra att börja göra samma sak, skulle människor som sökte på orden också lättare kunna hitta till oss. Och om vi på något märkligt sätt lyckades påverka hur ordet faktiskt användes i Sverige skulle vi kanske en dag få en hel del naturlig trafik på köpet.

Hade vi några belägg för att det skulle fungera? Inte direkt. Genialt eller fullständigt ologiskt? Ingen aning. Men fem år senare stavar vi fortfarande cryo med C. Och tydligen är vi fortfarande lika envisa.

Och sedan finns de riktigt stora

I andra änden av skalan finns de stora walk-in-kamrarna, hela cryorum där flera personer kan gå in samtidigt och där vissa system använder olika temperaturzoner på vägen in i den kallaste delen. För ett elitlag, en större rehabiliteringsanläggning eller en verksamhet med hög kapacitet kan det vara en fantastisk lösning.

Och utvecklingen har gått längre än så. I Dubai har man till och med byggt specialanpassade cryokammare för tävlingshästar, med temperaturer ner mot –140 grader.

För en liten klinik mitt i Stockholm? Kanske inte.

Och nu börjar vi närma oss svaret på frågan vi ställde från början. Vilken cryokammare är bäst?

Den som går kallast? Den som kyler hela kroppen? Den som mäter mest? Den som rymmer flest? Den som kostar minst att driva?

Efter fem år och över 30 000 behandlingar tror vi fortfarande att frågan är felställd.

För den viktigaste frågan kanske är.

Vilken cryokammare får människor att faktiskt använda cryoterapi, och fortsätta använda den?

Men vad säger forskningen?

Det finns idag forskning som pekar på att cryoterapi kan bidra till minskad muskelömhet och förbättrad återhämtning efter fysisk ansträngning. Studier har också undersökt effekter på bland annat smärta, inflammation, sömn och välbefinnande, men där är resultaten mer varierande och forskningen fortfarande under utveckling.

Och kanske är det just därför vi tycker att den här diskussionen är så intressant. För forskningen försöker förstå exakt vad som händer under och efter några minuter i extrem kyla. Tillverkarna fortsätter samtidigt att utveckla tekniken. Kallare temperaturer. Bättre mätning. Smartare styrning. Nya konstruktioner. Allt det är viktigt.

Men efter fem år och över 30 000 behandlingar har vi själva landat i något betydligt enklare. Du kan ha den mest avancerade cryokammaren i världen och den mest detaljerade forskningen bakom tekniken. Men om behandlingen är för dyr, för komplicerad eller för svårtillgänglig för att människor ska kunna använda den regelbundet, spelar det till slut mindre roll hur imponerande specifikationen är.

Vi har sett människor komma en gång. Och vi har sett människor komma tillbaka vecka efter vecka, år efter år. Det är bland de senare vi oftast hör de starkaste berättelserna. Om återhämtning. Om mindre värk. Om bättre sömn. Om känslan av att må bättre.

Det är inte forskning. Det är erfarenhet.

Och på tal om erfarenhet finns det en sak vi själva har noterat. Sedan Bio Logic öppnade har ingen av oss grundare varit sjuk en enda gång. Knock on wood. Kan vi säga att det beror på cryon? Nej. Vi gör betydligt mer för vår hälsa än att stå några minuter i extrem kyla, och två personer är knappast en vetenskaplig studie.

Men efter tusentals människor och tiotusentals behandlingar är det ändå svårt att inte bli nyfiken på vad regelbunden exponering för extrem kyla faktiskt kan betyda över tid. Det är en erfarenhet vi tycker är värd att lyssna på.

Så vilken cryokammare är bäst? Vi tror fortfarande att frågan är felställd.

Den bästa cryokammaren är den som är rätt för sitt syfte, sin verksamhet och människorna som ska använda den. För tekniken kan skapa kylan. Men det är regelbundenheten som ger den en chans att göra skillnad.

Och framtiden då?

Om några minuter i extrem kyla känns futuristiskt kan vi avsluta med något betydligt mer extremt. Redan idag finns det företag och center som erbjuder människor att efter sin juridiska död låta bevara hela kroppen, eller bara hjärnan, vid extremt låga temperaturer.

Tanken? Att framtidens teknik kanske, någon gång om hundra eller tvåhundra år, ska kunna reparera det som idag inte går att reparera och väcka dig till liv igen.

Ingen vet om det någonsin kommer att fungera. Ingen människa har hittills väckts till liv efter att ha varit cryoniskt bevarad.

Och vi på Bio Logic? Vi nöjer oss nog med några minuter åt gången. Åtminstone tills vidare.

Ice Ice Baby.

Och om vi hade fått provision varje gång den låten spelats tillsammans med en Instagram Story från vår cryokammare hade vi förmodligen varit rikare än Ice-T vid det här laget.

Nej, just det. Det var Vanilla Ice.

Ice Cube?

Vi håller oss nog till cryo. (Cryo-B and Logic Baby)

//Norrtullsgatan 39C

Källor och vidare läsning

• Helkroppskryoterapins historia. Vetenskaplig genomgång som beskriver hur den moderna helkroppskryoterapin började användas i Japan 1978 och senare introducerades i Europa. Läs studien

• Återhämtning och muskelömhet. Systematisk översikt och metaanalys från 2024 av 57 studier, där cryoterapi visade goda resultat för muskelömhet och neuromuskulär återhämtning. Läs metaanalysen

• Inflammation. Metaanalys från 2025 baserad på 11 randomiserade kontrollerade studier om helkroppscryo och inflammatoriska markörer. Läs studien

• Sömn och återhämtning. Studie om tre minuters helkroppscryo efter kvällsträning och påverkan på sömn och återhämtning. Läs studien

• Olika typer av cryoterapi. Vetenskaplig översikt som behandlar skillnader mellan whole-body och partial-body cryotherapy. Läs översikten

• Olika cryosystem jämförda. Systematisk översikt och metaanalys som jämför whole-body och partial-body cryotherapy för bland annat muskelprestation och träningsvärk. Läs studien

• Cryonics och framtida nedfrysning. Det finns idag verksamheter som erbjuder cryopreservation efter juridisk död, även om framtida återupplivning fortfarande är helt oprövad. Cryonics Institute